Podden är tänkt som en mötesplats för alla som berörts av Eyvind Johnson (1900-76) och hans författarskap, och som är nyfikna på andras läsningar och perspektiv. En plats för samtal och upptäckter, där jag, Hanna Aspegren, håller i mikrofonen. Som doktorand i litteraturvetenskap med Eyvind Johnson som avhandlingsämne hoppas jag kunna bidra till att hans verk ska få ta plats även i vår tid. I podden vill jag intervjua och presentera ”EJ-folk”: forskare som ägnat sin forskargärning åt att vidga kunskapen om Johnson, författare som inspirerats av de romaner han en gång skrev, engagerade läsare med en personlig blick på författarskapet. Foto: Hanna Aspegren. Foto av Viveka Selbergs akvarell föreställande Eyvind Johnson, baserad på ett privat fotografi taget av Anders Johnson, Saltsjöbaden, 1963.
Episodes
Wednesday Jan 12, 2022
Wednesday Jan 12, 2022
I detta avsnitt möter jag Per-Olof Mattsson, forskare i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och ordförande i Eyvind Johnson-sällskapet.
Per-Olof och jag träffades hemma hos honom, bland höga bokhyllor och under ett färgstarkt porträtt målat av Albin Amelin. Porträttet föreställer den danske författaren Martin Andersen Nexø, som Per-Olof också har skrivit en biografi över. Vårt samtal kom att handla om Eyvind Johnsons koppling till just Nexø, men också till flera andra nordiska författarkollegor: det nordiska utbytet var viktigt för Johnson. Vi berör också Eyvind Johnsons roll som opinionsbildare, inte minst under tiden före och under andra världskriget.
Per-Olof berättar också om korporationens, och arbetar- och fackföreningsrörelsens, roll i att introducera nya författarskap i Sverige genom en betydande tidskrifts- och bokutgivning. Men bör Eyvind Johnson ses som en arbetarförfattare? Eller är det snarare det faktum att han var autodidakt som är det centrala? Vi diskuterar Eyvind Johnsons tidiga syndikalism och anarkistiska övertygelser, och vilken betydelse de fick för hela hans författarskap. Vi talar om Johnsons självframställning och om vad man som forskare bör se upp med i det sammanhanget…
Slutligen hinner vi även utbyta tankar kring samtida Eyvind Johnson-forskning, inte minst den av Per-Olof redigerade och sedan postumt utgivna boken Det materialiserade ordet av Christer Johansson, som före sin bortgång 2020 var Per-Olofs forskarkollega vid Stockholms universitet.
Under samtalet nämns bland annat följande verk:
Per-Olof Mattsson, Eyvind Johnson. Bibliografi, Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala, 2000.
Per-Olof Mattsson, Martin Andersen Nexø. Den nordiska arbetarlitteraturens pionjär, Eureka, Ellerströms akademiska nr 64, ellerströms förlag, Lund, 2017.
Birgit Munkhammar och Magnus Bergh (red), Bara genom breven till dig, vän!, 2018.
Romaner av Eyvind Johnson:
Eyvind Johnson, Timans och rättfärdigheten, 1925.
Eyvind Johnson, Stad i ljus, 1928.
Eyvind Johnson, Kommentar till ett stjärnfall, 1929.
Eyvind Johnson, Bobinack, 1932.
Eyvind Johnson, Romanen om Olof, 1934-37.
Eyvind Johnson, Krilon-sviten, 1941-43.
Eyvind Johnson, Strändernas svall, 1946.
Eyvind Johnson, Drömmar om rosor och eld, 1949.
Eyvind Johnson, Romantisk berättelse, 1953.
Eyvind Johnson, Tidens gång, 1955.
Eyvind Johnson, Hans nådes tid, 1960.
Eyvind Johnson, Favel ensam, 1968.
Radioprogram:
Birgit Munkhammar, ”I klassamhällets dykarklocka”, radioessä ursprungligen sänd 1983 i Sveriges radio, http://www.noak.org/showPage.asp?pageId=65.
Katarina Wikars. ”Rudolf Värnlund – Söders Dostojevskij” radioprogram ursprungligen sänt 2018 i Sveriges radio, https://sverigesradio.se/avsnitt/1046905.
Forskare som tas upp i samtalet (i urval, utan inbördes ordning ;-)):
Christer Johansson, Mats Tormod, Jimmy Vulovic, Birgit Munkhammar, Monika Setterwall Wranne, Mona Kårsnäs, Stig Bäckman, Maria Wahlström, Per Anders Wiktorsson, Magnus Nilsson, Kristina Wallander, Merete Mazzarella, Paul John Eakin.
Författare (i urval, utan inbördes ordning):
Rudolf Värnlund, Martin Andersen Nexø, Sigurd Hoel, Aksel Sandemose, Helge Krog, Erik Asklund, Ivar-Lo Johansson, James Joyce, Sigfrid Siwertz, Gunnar Ekelöf, Moa Martinsson, Olof Lagercrantz, Stig Sjödin, Aino Trosell, Piotr Kropotkin, Nordahl Grieg, Kerstin Ekman, Knut Hamsun, Elmer Diktonius, Vilhelm Moberg, Frans Emil Sillanpää, Alfred Döblin.
Musik:
Ludvig van Beethoven, Bagatelle op. 119 no 9, framförd av Marc Lejeune / Circus Marcus.
Foto: Privat, taget utanför Per-Olofs torp i Roslagen.
Monday Mar 01, 2021
Monday Mar 01, 2021
Detta avsnitt är poddens första. Jag möter Birgit Munkhammar, mångårig DN-kritiker och kulturskribent som under hela sitt yrkesliv har intresserat sig för Eyvind Johnson.
Birgit och jag hade bollat idén om detta samtal alltsedan hösten 2019, och själva inspelningen ägde rum i februari 2020, på Gärdet i Stockholm. Vårt samtal kretsar främst kring ”Bara i breven till dig, vän!”, den brevväxling mellan Eyvind Johnson och Rudolf Värnlund som Birgit och hennes man Magnus Bergh redigerat och gett ut på Bonniers förlag 2018. Men vi hinner också tillsammans fascineras av Eyvind Johnsons klassresa och förundras över hans exakta språkkänsla och obetvingliga självförtroende.
Under samtalet nämns bland annat följande:
Birgit Munkhammar och Magnus Bergh (red), Bara genom breven till dig, vän!, 2018.
Birgit Munkhammar, Hemligskrivaren, 2010.
Birgit Munkhammar, ”Eyvind Johnsons pyrenéiska självrannsakan”, artikel i tidskriften Biblos, nummer 84, vintern 2018/19.
Birgit Munkhammar, ”I klassamhällets dykarklocka”, radioessä ursprungligen sänd 1983 i Sveriges radio, http://www.noak.org/showPage.asp?pageId=65.
Eyvind Johnson, Stad i ljus, 1928.
Eyvind Johnson, Romanen om Olof, 1934-37.
Eyvind Johnson, Strändernas svall, 1946.
Musik och bakgrundsljud i avsnittet:
Ljudklipp från ett kafé i Frankrike, BBC.
Ludvig van Beethoven, Bagatelle op. 119 no 9, framförd av Marc Lejeune / Circus Marcus.
Foto av Birgit Munkhammar taget av Hanna Aspegren, februari 2020.